En onödig mental förberedelse
Idag kände jag mig så mycket friskare, fortfarande lite ont i huvudet, men inte alls som igår. Förresten, igårkväll när jag låg sjuk i min säng och kollade på "svenska Hollywoodfruar" (HAHA!) fick jag världens sug efter lösgodis. Tänk att få ta en påse och plocka i precis det man själv vill ha, lite av varje. Åh, det saknar jag.
I morse pratade jag med min svenska familj, inklusive mormor och morfar som är på besök. Anders fyller år idag också, grattis till honom. I alla fall, vid 11 skrev jag ut vägbeskrivningen till körkortsprovet (värdmamman glömde lämna gpsn igår). Det var absolut inga problem med att hitta dit, tog ca 30 minuter. När jag kommer fram går jag in i byggnaden och det första jag ser är hur mycket människor det befinner sig på en yta som inte är större än 50 m². Jag går fram till receptionen där en ung, tuggummituggandetjej frågar vad jag vill göra. Jag berättar att jag är från Sverige och att jag vill ta en körkort för New Jersey, OK säger hon och ger mig några lappar att fylla i. Efter jag gjort det går jag fram till en tant som kollar "6-point identification", jag visar pass, social security card, bankomatkort, mitt svenska körkort, J-1 (visum) och ett brev från banken. Allt går fint tills hon lägger märke till att det är mitt för- och mellannamn som står på brevet, inte mitt för- och efternamn. Hon säger att hon är ledsen men att hon inte kan låta mig göra provet, jag måste ha ett brev där mitt för- och efternamn står. Kul! Jag hade förberett mig mentalt för det här jädra provet, det var bara att åka hem igen. Jag får helt enkelt rota i lådorna efter det brevet mitt social security card kom med, å vilken härlig dag.
Kommentarer
Trackback