Plötsligt händer det

Den här dagen börjar som alla andra: jag går upp, ser till att barnen äter frukost och skickar iväg dem till bussen. Skillnaden var att jag också skulle till skolan, så jag gör mig iordning och åker iväg mot Princeton. Väl där delades vi in i grupper om 8 elever och en lärare. Vi hade fått en lapp med olika fraser, tex "killing time", "in the spur of moment", "in the nick of time" osv, som vi gick igenom och diskuterade kring. Eftersom barnen slutade tidigare idag var jag tvungen att åka hem direkt efter lektionen, eller jag skulle köra förbi Stop & Shop för att inhandla lite saker. På vägen mot Stop & Shop känner jag att min syn började bli "fladdrig", jag hade svårt att läsa vad det stod på vägskyltarna. Märkligt tänkte jag, men jag gick in i affären och handlade allt vi behövde. När jag svänger in på min gata känner jag att min högra hand börjar domna. Satan, jag börjar få migrän! Så jag rusar in i huset, den äldsta killen är redan hemma så jag ber honom att tömma bilen. Det första jag gör när jag kom in på mitt rum var att ta en migräntablett, högra sidan av läpparna och tungan hade även dem börjat domna. Jag ringer värdmamman och berättar att jag inte mår så bra, hon förstod och sa att antingen hon eller värdpappan skulle komma hem. Jag lägger mig i sängen och vaknar en timme senare av att hunden kom och tryckte upp min socka i ansiktet på mig. Jag tar den ifrån honom och somnar om. Just nu mår jag lite bättre, jag har fått tillbaka känseln i arm och mun men jag har fortfarande huvudvärk. Migrän är något jag får ca 2 ggr om året och det kommer helt utan anledning. Jag får se hur morgondagen ser ut, tanken var i alla fall att jag skulle åka och göra teoriprov. Får se hur det blir med det.

Kommentarer
Postat av: Gunilla Wikstrand

Så bra att du hann sluta skolan innan anfallet kom. Krya på dig!

Mamma

2009-09-25 @ 14:24:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0